Dutch Baroque Era Painter, ca.1628-1682  Related Paintings of RUISDAEL, Jacob Isaackszon van :. | View of Amsterdam dh | House in a Grove | The Windmill at Wijk bij Duurstede af | Judenfriedhof | The Outskirts of a Village,with a Horseman |
Related Artists:
fredrik westin
Fredric Westin, född den 22 september 1782 i Stockholm, död 13 maj 1862 i Stockholm, historie- och porträttmålare. Westin hade varit elev hos Lorens Pasch d.y. och Louis Masreliez på Konstakademien. Sedan han 1808 blivit kallad till akademiens agr?? och förordnad till konduktör vid kungliga museet blev han 1812 invald i Konstakademiens styrelse. Han blev 1815 vice professor och 1816 professor vid Konstakademien. Där var han också 1828-1840 direktör. 1843 utnämndes han till hovintendent. Till hans tidigare skede och till hans främsta alster hör "Dagens stunder", fyra dörrstycken i Karl Johans sängkammare på Rosersbergs slott med antikiserande figurer: Aurora som strör blommor över jorden, Apollon med sitt fyrspann, Diana följd av Aftonrodnaden samt Natten med sitt stjärnströdda dok (1812-13). På Säfstaholms slott finns "De fyra årstiderna presiderade av jordens gudinna" (1843), på Rosendals slott "Hebe med örnen" (1832) och "Flora bekransande Linn??s byst" (1843) och vid Stockholms universitet "Musiken, föreställd av en grupp unga flickor". Han målade också kompositioner ur den svenska historien ("Olof Skötkonungs dop", "Lutherska lärans antagande"). Westin målade en stor mängd porträtt då han under Karl XIV Johans tid var konstnären på modet. Som porträttmålare var han dock inte enhälligt uppskattad. En kritiker som Silverstolpe beklagade 1809 att en konstnär som "äger så mycken färdighet till stöd för sitt sökande av idealet" sysselsatte sig med en konst av så lågt värde och hoppades att han "måtte återvända från den platta verkliga världen till den poetiska." Hammarsköld menade 1818 att av de svenska konstnärerna var det Westin som hade de ringaste anlagen för porträttmålning. Scholander kallade hans porträtt för "vaxgubbar". Andra hade lovord att fälla över Westins porträtt. Gerss ansåg att Westins porträtt hade likhet och behag i uttrycket, enkelhet i ställning och klädsel, urval av natur i formerna och säkerhet och sanning i utförandet. Wennberg kallade honom "den förste svenske tecknarens Lorenz Paschs så värdige fosterson". Under Karl XIV Johans tid målade han rad porträtt på kungafamiljen. 1824 målade han en populär allegori över kronprinsessan Josefinas ankomst till Sverige, där Saga i gul och blå dräkt sitter på marken framför en runsten och blickar upp mot skyn där kronprinsessan i röd och vit dräkt svävar ned på en molntapp omgiven av tre amoriner. 1838 målade han Karl XIV Johan till häst på Ladugårdsgärdet hälsande med den trekantiga hatten. Efter att Sandbergs altartavla för Sankt Jacobs kyrka hade underkänts vände sig de ansvariga till Westin med uppdraget att måla en altartavla. Målningen, "Kristi förklaring" var klar 1828 och resultatet blev både hyllat och kritiserat. Andra altartavlor av Westin finns i Kungsholms kyrka ("Kristi uppståndelse", 1825), Åbo domkyrka ("Kristi förklaring", 1836), Uddevalla kyrka ("Kristus välsignar barnen") samt Carl Gustafs kyrka ("Kristi begravning", 1832).
George Cattermole
1800-1868 English painter and illustrator. From the age of 14 Cattermole worked with his brother Richard (?1795-1858) for the antiquarian John Britton, producing architectural drawings. This training equipped him with a repertory of accurate architectural backgrounds, and from the later 1820s his work shifted from delineations of historic buildings to imaginative depictions in watercolour of episodes from literature and history and genre subjects with historical settings. He became the foremost historical watercolour painter, recreating the medieval, Elizabethan and 17th-century past. The intimate history pictures of Richard Parkes Bonington were undoubtedly influential, while Cattermole's bold and loose handling of watercolour owed much to David Cox, an admirer of his work. As an illustrator, his works included The Great Civil War of Charles I and Parliament (written by his brother Richard and published in two volumes in 1841 and 1855) and Evenings at Haddon Hall (1846).
Maxime Maufra
was a French landscape and marine painter, etcher and lithographer. Maufra first began painting at 18. He was encouraged to do so by two artists from Nantes: the brothers Leduc. However, he didnet fully embrace his painting career right away. Being a businessman, he only painted on his spare time from 1884 to 1890. During this time, Maufra discovered the work of the Impressionists and was able to display his works at the Paris Salon of 1886. In 1890, Maufra decided to give up commerce and to become a full-time painter. He left Nantes for Brittany, where he was able to meet Paul Gauguin and Paul Serusier. Maufra had his first solo exhibition in Paris in 1894, at Le Barc de Toutteville. Returning from Brittany, Maufra was the first painter to take up residence in The Bateau-Lavoir, a famous Parisian residence for artists. In his paintings, Maufra sometimes quoted the pointillisit technique of Pissarro or Sisley, and also took from the strong colors and powerful drawing of the Pont Aven school. However, Maufra stayed an independent artist his all life through, and dedicated his art to recording the beauty of nature.